Stockholms inre skärgård i juli 2010

Sjökort mellan Stockholm och Sandhamn

Herrviksnäs till Stockholm

Vår kajak fanns fortfarande hos våra vänner i Herrviksnäs. Den ursprungliga tanken var att bara lägga in den i bilen och köra hem den till Stockholm. Men vi bestämde redan under den första trevliga paddelturen att lämna den hos dem - senare skulle vi paddla hem den ända till Stockholm.

Jag sätter ihop kajaken

Detta "senare" hade nu kommit. Vi lyckades få in alla våra saker i två stora säckar och åka tillbaka till Herrviksnäs med buss. Liksom tidigare bar vi ner kajaken till samma strand, satte ihop den där och åt lunch. Sedan gav vi oss iväg!

Kolström

Vinden var ostlig, vilket var fint för oss - så snart som vi hade stångat oss ut ur motvinden i Herrviksnäsviken. Det var skönt att sedan paddla/driva i mestadels västlig riktning. Vi kom snart in i Kolström, som är en lång och smal passage ut till Baggensfjärden. Till vänster hade vi den stora Ingarön och till höger den ännu större Värmdön.

Här var det mestadels mycket smalt, skogsbevuxet på bägge sidor och omgivet av vass. Oftast var vi den enda båten inom synhåll och det kändes nästan som en sagofärd. När det fanns andra båtar, var de inte särskilt stora, eftersom vattnet är mycket grunt på sina ställen. Precis vad en kajakpaddlare trivs med !

Iland vid Baggensfjärden

Frukostbestyr

Tältplatsen

Vi kom fram till Baggensfjärden efter lite över två timmars paddling. Det var lättare än väntat och jag var förvånad över att vi redan skulle ha klarat av ungefär halva sträckan in till Stockholm. Vi landade och lastade ur kajaken. På grund av sluttningen och alla stenar på marken var det svårt att hitta en bra plats för tältet. Till slut klämde vi in det vid en stor tall. Det var inte perfekt men vi räknade med att kunna sova där.

Baggensfjärden på morgonen

Solen var borta och det hade börjat blåsa nästa morgon. När jag jag hade kollat väderleksutsikterna två dagar tidigare, hade jag sett mestadels soligt väder och tämligen svaga nordostliga vindar. Men vindens sus i grenarna förebådade ett väderomslag. Vi korsade Baggensfjärden i 4-5 sekundmeters nordnordostlig vind, med kraftigare byar (vindstötar). Utan avdrift för vinden skulle vi ha paddlat i halv vind (med vinden från sidan). Men vår båt har ingen köl, så för att kunna hålla kursen var jag tvungen att motverka avdriften genom att styra delvis bidevind (mot vindriktningen). Armarna kunde känna anfallen från de starkare byarna! Överfarten var knappt 2 sjömil lång.

Baggensstäket

Vid slutet av fjärden styrde vi kraftigt vänster och kunde sedan njuta av en lång sträcka med akterliga vindar. Vi hade kommit in i en annan smal passage på vägen in till Stockholm, Baggensstäket. Till skillnad mot Kolström var det omgivet av hus på bägge sidor i stället för vass. Det var också betydligt djupare och därmed kunde stora båtar passera igenom. I själva verket var det en av bara två farleder från Stockholm ut till Östersjön. När man paddlar där har har man fastlandet på vänster sida och fortfarande den stora Värmdön på höger sida.

Den smalaste passagen är i slutet. Just när vi skulle paddla in där, hördes tutandet från en större passagerarbåt på väg ut. Det var tur att vi slapp möta den inne i den smalaste delen!

Lännerstasundet

Ytterligare en skarp gir, nu i rak västlig riktning, tog oss in i Lännerstasundet. Genom att hålla oss på läsidan av sundet kunde vi skydda oss mot den mesta vinden.

Lunch i Skurusund

Ännu en skarp gir tog oss norrut igen - och igen nästan rakt mot vinden! Framför oss låg det långa Skurusundet, som vi följde nära på höger sida för att undvika vinden så mycket som möjligt. Lite längre fram hittade vi en sjösättningsramp. Eftersom den inte verkade användas för tillfället, landade vi där och åt lunch och tog en paus. Under tiden kunde vi titta på all sjöfart som tog sig ut och in ur Stockholms södra hamninlopp.

Norrut igen med varierande vindstyrka. Närmare norra änden av sundet vidgade det sig. Vägen in till staden låg vid den andra, vänstra, sidan. Vi måste ta oss över och sedan kämpa rakt mot vinden och vågorna så mycket vi förmådde. Senare fick vi reda på att det hade blåst stadigt 6 meter/sekund med byar upp till 12. Det kände vi verkligen!

Det var mycket båttrafik i Stockholms huvudinlopp. Vi följde strande mycket nära när vi svängde in i det - för att undvika onödigt paddlande i motvind. Vågorna från större fartyg och färjor liksom motorbåtar av alla storlekar studsade mot klipporna och skapade stående vågor (clapotis). Som tur var befann vi oss på en mycket stadig kajak, så vi hade inget att oroa oss för.

Waldemars- udde

Skepps- holmen

Gamla stan

Stockholm

Efter den kraftiga vänstersvängen hade vi stark medvind i stället, så vi gjorde bra framfart. Därför var det lätt att njuta av alla vackra platser längs vägen in till staden - prins Eugens Valdemarsudde, Skeppsholmen med bland annat Moderna museet, och Gamla Stan.

In i slussarma

In i Mälaren

Karl Johansslussaren vid Gamla Stan

Emellertid bor vi inte vid - bara en aning salta - Saltsjön, den innersta grenen av den mycket väl skyddade Östersjön, vi bor i Mälaren. Dessa är förbundna av flera slussar, av vilka den minsta, Karl Johansslusseen, finns vid Gamla Stan och till vilken vi styrde. Där fanns massor av båttrafik, så vi kastades omkring en hel del. Själva slussen var lugn och nästan tom - det var lördag, så folk var på väg ut ur stan, inte in mot.

Gamla stan

Hemma!

Mälaren

Vilken skillnad på andra sidan! Det är något som man inte märker, när man promenerar i stan. Sjön var lugn med nästan inga vågor alls. Det tog oss inte lång tid att nå målet, precis nedanför vår våning. Det hade börjat duggregna lite, så det var dags att kliva ur kajaken hur som helst.

Senare upptäckte jag att nattlägret vid Baggensfjärden inte var så väl valt - det låg inte halvvägs in till Stockholm, utan bara en tredjedel!

Summa

Juli 23: Herrviksnäs -> Baggensfjärden   6,0
Juli 24: Baggensfjärden -> Stockholm    12,3

=================================================================

Robert af Sandeberg