Tisden 2 november: Ernakulam->Kochi->Ernakulam

         Idli och vada till frukost. Gick till bryggan. På turlistinfo fick vi info om danser och ställen att åka till - inklusive tempel + elefantträningscenter nära Trissur. Tog sedan båten över till Kochi - vacker sol, och vi bar förstås på paraplyern! Gick sedan öve till "chinese fishing nets" och fick se åtminstone en I operation - den lyckades t o m fånga lite fisk! Köpte vykort och en bok "The God of small things".
         Vandrade sedan lite för att titta på de lite äldre kvarteren. Talade en längre stund med en person på en annan turistinfo, mycket kunning och bra engelska. Vi började bli hungriga, så tog en ricksha till fin restauran vid vattnet - fantastisk sötvattensfisk. Gick sedan ned till marknaden med ris - de flesta hade ett tiotal olika rissorter. 76 kg ris kostade 950 rupees (ca 0,25 euros/kg!). Det påstods räcka en månad för en familj??? Kom aldrig till kryddmarknaden, det verkade igenbommat och vi var trötta.
         Gick tillbaka till färjan och tillbaka till Ernakulam. Vilade en stund och sedan ricksha till dansföreställningen. Vi var de första som kom (och det kom bara sju personer, de hade just börjat med make-up. Utan tvekan var det samma föreställning jag hade sett med Surain för nio år sedan och då älskat så mycket. Men den här var minsta lika bra - det är omöjligt för mig att här beskriva en sådan indisk dansunderhållning - sublim!
         Det hade börjat regna under föreställningen - och nu hade vi inga paraplyer med oss! Men som tur var upphörde de just som vi gick ut. Hittade bra resturang - den bästa onion outappam jag haft på länge eller kanske någonsin. Vi gick hem genom de rätt tomma gatorna. Man pratade om det amerikanska presidentvalet på TV, men visste inget.

Onsdagen 3 november: Ernakulam->Aluva

         Lyssnade på rösträkningen från det amerikanska valet på TV. Gick och åt lunch, mer TV, sedan ricksha till stationen och tåg till Aluva. Hittade någorlunda hotell precis vid stationen. Jag ringde Johnny, som inte ville se mig förrän ca 3. Vad var det här? Så tittade på e-post och åt lunch med Ghislaine.

Karumalloor

         Buss ensam ut till Karumalloor. Just när jag svängde av huvudvägen in mot Johnny, mötte jag en elefant på väg, dragandes en stor stock. Fick senare veta av Johnny att hans granne köpt elefanten. Blev mycket väl emottagen av Johnny och Mary. Citrondricka (ej så söt), tittade på trädgården, te (som ockkså innehöll god riskaka, idli, vada) och bra samtal om Surain, omgiftet, etc. De verkade båda förstå allt, och Mary pratade mycket bättre engelska (hon sa att hon behövde det när hon hälsade på Shyma i Bangalor).
         Fick därifrån med det tunga paketet ½6.

Torsdagen 4 november: Aluva->Guruvayur

Guruvayur

         Vi grät över Bush’s seger. Hann läsa email innan vi tog tåget till Trishur. Sedan buss därifrån till Guruvayur. Hittade rätt dåligt hotell vid busstationen. Åt paratha med grönskaker till lunch. Hotellmannen var inte klok - han vill se mitt visa INNAN han visade mig rummet.
         Ricksha ut till stället där tempelelefanterna höll till. Vi hade svårt att tro våra ögon, när vi promenerade omkring bland _63_ elefanter. En del bara stod, en del låg på sidan och tvättades av flera män, en del använde snablen till att spruta vatten på sin kropp, en del bröt sönder grenar och kvistar för att äta bladen (och kanske grenarna också, verkade det som. Andra serverades mängder av bananer - se där vad alla Keralas bananer används till!
         Nästan alla var kedjade, men en del förflyttades, och då togs kedjorna bort. En "mahout" berättade lite om de galna elefanterna. Detta hände en gång per år och elefant. Enligt honom märks det att "svart" vatten kommer ut ur munnen. Då är elefanten farlig. Fyra elefantskötare hade dödats under hans tid där. Elefanterna hämtades från skogen och var gåvor, men det fanns ingen uppfödning där.
         En man höll på att träna en ung elefant att få denne att sitta ordentligt. Elefanten var kedjad i bakfoten. Mahout-en höll med ena handen i svansen, och använde en piska med den andra. Hela tiden skrek han ut ord.
         Vilade lite tillbaka på hotellet Det luktade mycket mindre nu efter ordentlig vädring. Sedan till templet, där vi inte fick gå in (icke-hinduer). Senare tillbaka ½7 för att lyssna på tempel-musik. Trots att den var religiös och på malayalam så att vi inte försod ett dyft (utom enstaka ord som "Krishna") var det hela förtrollande och vi satt som fastklistrade och lyssnade på den himmelska musiken och rösterna från fem sånger - särskilt på huvudpersonen, som hade en röst som Placido Domingo. Flera tusen indier satt på stengolvet liksom vi i andäktig tystnad i flera timmar.

Fredagen 5 november: Guruvayur->Tellicherry

         Sov bra i början - lite till min förvåning, eftersom vi drack tre koppar kaffe i går kväll, inklusive blivit bjudna av fyra glada ungdomar. Men sedan låg jag vaken rätt länge tills staden började vakna till liv. Och då somnade jag som enstock. Väcktes av ett våldsamt dunkande på den - som tur är - låsta dörren, en man skrikande något på engelska utifrån, ochh Ghislaines högljudda protester.
         Åt goda idlis, gick till posten, misslycklades att växla pengar, "we don’t have the exchange rate, go to the main branch". Läste i rummet och tog sedan bussen till Kuttippuram, där pojkarna igår sagt att att vi kunde ta tåget. Drygt en timme med en vansinneschaufför - en av de gånger, då man säger "aldrig buss igen" - tog oss till den ganska stora staden. Men med mycket liten tågstation.
         Som tur var stod det ett "local" tåg där väntande på oss, så det var bara att kliva ombord och sätta sig ned. Så stånkade det iväg (så särdeles fort gick det inte). Men ååh så mycket skönare än bussen! Anlände sedemera till Kozhikode (Calicut) där det stod ett annat tåg och väntade på oss. Bara att kliva ombord och vi hann med att äta en thali på stationen också. Det var ett snabbt "passenger" tåg, så vi anlände Tellicherry punktligt kvar i fem.

Tellicherry

         Alla rickshor från stationen kostade bara 10 rupees. När vi nämnde hotell, tog han oss till ett av de bästa i stan. Det var lite dyrt (480), men det var stort, mycket rent, flera fönster, fin utsikt och det var Ghislaines födelsedag i morgon, så vi slog till. Vilken skillnad mot det tråkiga lite unkna igår. Vi tvättade hår och kropp och beställde in kaffe på rummet. Och blev förvänade över det otroliga antal bussar som passerade revy nedanför vårt fjärde våning.
         Efter lite letande hittade vi en vegetarisk restaurang. Och efter ytterligare letande hittade vi ett cybercafé nära hotellet. Det var rena festen på gatan med blinkande ljus, hög musik och massor av människor - någon slags festival fick vi reda på. Jag köpte några kalsonger. Läste email och fick reda på att de kunde bränna CD åt oss där.

Lördagen 6 november: Tellicherry

         Ghislaines och mammas födelsedag! Dagen till ära beställde vi idli och kaffe på rummet och njöt av det på vår lilla balkon. Sedan skyndade vi oss till fiskmarknaden. Oj, oj, oj, … det fanns verkligen fisk av alla de storlekar där. Från små sardiner ända upp till stora hajar över en meter stora (och gott om dem).
         Fiskarna där kan inte ha sett många turister tidigare. De var så nyfikna på oss, ville prata SÅ mycket, ville att vi skulle ta SÅ många bilder - och skicka dem kopior. Och de var mycket intresserade av att titta på resultaten. På stranden utanför fanns stora fiskebåtar på redden, medan man använde mindre båtar för att transportera fångsten in till land. Fisk, fisk i mängder.
         Gick sedan till Cyber caféet och lyckades läsa in alla bilder och göra två CD av dem (en till Louise och en till oss). Vilade lite efter lunch. På eftermiddagen vandrade vi bort och tittade på det gamla fortet, som var mycket välbehållet. Köpte en kilo apelsiner (små) för bara 15 rupees, det måste vara rekord. Vi lyckades äta upp alla och gick och köpte ett kilo till.
         Gick till Cyber-café sedan för att fösöka uppdaterad hemsiden. Men oj så långsam datorn var med PhotoShop. Den verkligen segade sig fram. Lyckades bara sända två bilder på grund av ftp-problem.
         God födelsedagsmiddag på hotellet. Fish masala och vegetable jaitraicy (?). Gick sedan tillbaka till Cyber-café och lyckades skicka fem bilder till.

Söndagen 7 november: Tellicherry->Mudabidri

         Vi åt idli på terassen igen. Under frukosten började jag räkna bussar: 20 stycken på fem minuter! Alltså över 200 per timme. Vi tog tåget 9:30, sleeper class. Mycket bekvämt eftersom vi efteer ett tag fick en avdelning för oss själva och drog nytta av det och sträckte ut oss. Vackert landskap och tåget var ofta helt nära havsstränderna.

[gå tillbaka till Tamil Nadu]

[fortsätt till Karnataka]