Tisdag den 12 november:
Lissabon->München->(på planet)
Upp 4:00, taxi 4:20. Tre timmar med Lufthansa till München, ingen mat på planet.
Men desto mer på Airbus 380-800. God indisk mat (fanns inget annat!) med vin.
INDIEN
भारत
Fredag den 13 november:
(på planet)->Delhi->Bagdogra->Siliguri
Delhi
(Haryana)
Till Delhi 0:30. Lång tid att få våra visa stämplade på grund av urdålig
skyltning och ingen visste något. Också sjabbel för att komma in i terminal 3.
Idli! Ca ½4 var allt klart.
Gick långt, långt till sista porten. Hittade bra liggstolar och fick vila
några timmar.
Boarding AirIndia 7, avgick 8. Bra indisk frukost.
Bagdogra/Siliguri
(West Bengal)
+29. Hämtades på
Bagdogra flyplats och kördes till vårt Guest House. Vi fick lunch där.
Lite misslyckad titt på omgivningarna. Middag. Bullrig gata.
Torsdag den 14 november:
Siliguri->Darjeeling
Poa-frukost. ½8 till New Jaipalguri Junction järnvägsstation och sedan ½-timmes
väntan på lilleputtåget, som aldrig kom. Inställt sedan 2 månader!
Delad taxi med 5 andra för 300 Rs (per person). - Efter 20-25 minuter
militärkontroll. Oframkomlig väg på grund av översvämning. Gav
chauffören 1000 Rs till (för alla) för lång omväg.
Genom vackra byar, som var som Indien förr. Te-plantager började
tidigt och fanns massor längs vägen på vackra, branta kullar.
Trafiken tätnade med massor av bilar, som ofta hade svårt att
passera varandra i byar på grund av felparkeringar.
Lunch längs vägen. Plötsligt totalstopp med säkert 100 bilar
uppradade. En VIP skulle passera. Vi såg honom aldrig, men efter
lång väntan med te fick vi åka igen.
Darjeeling
Många fler små stopp. Släpptes av vid taxi stand och fick gå
sista biten. Stort rablader i Broadway Market Hotel innan
vi släpptes in. God sydindisk restaurang med dosa.
Fredag den 15 november:
Darjeeling
God Uppuma-frukost + omelett + bananer. Taxi till Happy Valley
Tea Garden, som var rätt ointressant och gjord för turister. En
milslängd från Munnar i Kerala! Fick smaka och köpte te efteråt.
Sedan till Tibetan Refugee Center, som var intressant med uppgifter
om Kinas övertagande 1951 och Dalai Lamas flykt 1959.
Lunch på tveksam restaurang nära hotellet. Tog det lugnt, sedan
strövade vi runt området. Middag på samma ställe.
Lördag den 16 november:
Darjeeling->Cable Car->Darjeeling
Sen frukost. ATM stängd kl 9:50! Så gick till tågstationen. Ghislaine
ramlade, hopklämnd mellan stor kvinna och bärare med tungt lass.
Köpte biljetter till Kurseong (fanns ej till Siliguri). Sedan taxi till
Cable Car. Lång väntan, släpptes förbi kön efter 25 minuters väntan
- med indier.
Vacker utsikt, men Munnar fortfarande mycket bättre. Chauffören
körde två gånger till fel kloster i förfärlig trafik, så vi gav upp
och bad honom ta oss hem.
Hem klockan 2, dålig restaurang, så gick ut. Åt i stället på samma restaurang
som igår, masala dosa. Lugn eftermiddag, lite kyligt ute. Middag på
hotellet ½9.
Söndag den 17 november:
Darjeeling->Siliguri
Iväg 7:45 utan frukost. Taxi. Te på tågstationen. Fick reda på att tåget
gick ända till NJP, men vår vagn bara till Kurseong. Skulle kunde köpa nya
biljetter i Kurseong. Tåget hade "nya" vagnar jämför med för 5 år sedan
- men skakade mycket mer med ideliga stötar - den var nu betydligt
obekvämare och had inte längre toalett. Vår vagn nästan
full av turister, bara indier (fanns västerländska turister i de andra två
vagnarna).
Efter 4 timmar framme - och trötta på skakandet köpte vi inga nya
biljetter. Enkel men mycket god lunch - malai kofta + vegetariskt
ris.
Taxi till hotellet i Siliguri. Damen lika otrevlig. Mycket god Alo Gobi
+ vegetarisk fried rice.
Måndag den 18 november:
Siliguri->Muzaffarpur->Madapur
Inget buller från gatan, men vi hade bytt sovrum. Sov bra.
God poha igen, gjord av chaufförens syster. Tåget rent, åtminstone i
vår A2-klass..
8 timmar, dubbelspår och ellok större delen av tiden. Mest genom
landsbygden - odlingar, några som arbetade med det, kor, getter, vattenbufflar;
järnvägskorsningar med mycket folk, mm.
Muzaffarpur
(Bihar)
Muzaffarpurs station smockfull med massor av tåg, mycket fler än i NJP.
Ingen väntade på oss, så bad en ung man ringa Subodh, inget svar, och
sedan Bandana, som skulle komma. Sedan dök Satya Prakash upp och vi
kördes till Bandanas hem. Hon själv låg på sjukhus i Patna!
Mycket prat med flickorna och mycket god middag av Bandanas
syster Babita.
Tisdag den 19 november:
Madapur->AGYVS->Bandana->Madapur
Mycket god frukost. Satya Prakash (AGYVS) kom kl 10. Först till (Pakri Urdu) by helt nära,
ett projekt initierat med våra pengar men med andras bidrag också.
5-10-åringar lärde sig engelska med stor mobiltelefon i tillfällig
byggnad med solpaneler. Jag delade ut en del mat.
Sedan hem till Subodh, träffade honom och Usha. Ny frukokost.
Träffade också Svayam Prakash och systern Puja, som ej längre
var lika vacker.
Därefter till kontoret, som fått en våning till. Såg PPI-projekt,
datakurser (som 2019) plus en grupp till, som sydde.
Lunch! Ghislaine övergav allt, jag bara riset. Curry-såsen den
starkaste hittills, jag åt bara grönsakerna.
Vill ni träffa Bandana? Ja, så vi körde dit (hon hade flyttats
till sin sons lägenhet kvällen innan). Bandana sov först, men
vaknade sedan. Infektion->sockersjuk->urinvägsinfektion (det sista
enligt henne själv). Stannade i sonens hus kl 3-9. Barnen verkade
föredra vårt sällskap före kompisar! - så olikt Sverige.
Onsdag den 20 november:
Madapur->Bandana->Madapur
Slö morgon. Gick till templet, sedan till uttorkad flod - men inte
längre, stambefolkningen välkomnade inga andra. Såg ris, aubergine,
Abes far. Vilade, läste, lunch.
Vi skulle ut och handla på morgonen->11->efter lunch->3->3:30.
Handlade till Ghislaine till bröllopet, inget till mig.
Sedan till Bandana, ingen förbättring, men hon hade ramlat.
Torsdag den 21 november:
Madapur->3 ASS skolor->Madapur
Lång morgon, gick till templet. Sachin Kumar (ASS) hämtade
oss (han var med hela dagen) och iväg 11 för att titta på ASS insatser.
Åkte till 3 skolor: R.M.S. Pakri Pakohi Urdu-skola, där vi varit
för fem år sedan. ASS bidrar via oss till trädplantering.
Överlyckliga barn kom springande mot oss - mycket varmt mottagande.
Sedan till byn Azirpur Preschool Tailoring Training Center med
barn 5-8 år och mödrar, men ingen stor skola - 20-30 personer.
Sist till Governement High School. Kvinnlig rektor. Fick chai.
Flera trädplanteringar, bananer, björnbär. 16 -18-åringar.
Gick med Sachin Kumar och en lärarinna till en restaaurang
hål-i-väggen. Mycket trevligt. Fick flottyr-stekt blomkål och hirs.
Efter vår förfrågan fick vi ta med oss koppar av lera.
Åkte sedan med Sachin Kumar till lärarinnans hus och fick se en
jätte-sten (en drej-skiva), som kunde sättas i rotation och snurra
mycket länge.
Fredag den 22 november:
Madapur->2 AGYVS skolor->Madapur
Satya Prakash (AGYVS) hämtade oss 10. Först till byn Bangra Chaupan i
Kabilpur med Preschool Training för 20 elever 5-9 år.
"School Robert and Ghislaine". Jag delade ut mat.
Sedan lång och mycket dålig väg till byn Pakari, 25 elever
5-9 år. Scheduled cast/tribe. Eleverna stannade 1 år i
Preschool och fortsatte sedan i Governemnt School. Ingen mat
levererades, ty det var för långt.
Visade lite vad de lärt sig men var mest intresserade av
att dansa - flera mycket duktiga.
Till kontoret där förberedelserna för uppvisningen före
bröllopet var i full gång. God mycket stark lunch.
Kördes sedan till Bandana, som var avgjort mycket bättre
idag. Ghislaine fick ben- och fotbehandling. Sedan hem.
En annan bröllopsförberedelse passerade förbi, vi följde
med till templet.
Lördag den 23 november:
Madapur->Pre-wedding at AGYVS->Madapur
Satya Prakash skulle komma 9->10->10-12. Var festklädda
före 10, men ingen Satya Prakash. Försökte ringa 13:20, han
ringde 13:30, skulle komma 14, kom 14:25.
Bröllopet
Kom fram efter 15:00. Men vilken skillnad! Festlokalen hade
trollats fram från åkern, med ljus och glitter överallt.
Vi hade inte ätit, så fick lite mat.
20 i 4 började hög men fin musik och sång. Vi fick öronproppar.
Folk började strömma till efter 6.
Mat serverades efter 7, men innan dess erbjöds vatten nästan
varje minut. Inte riktigt som i Frankrike! Alla i byn var
bjudna, men de flesta kom bara för ett skrovmål och var inte
uppklädda.
Under middagen tömdes en lastbil med gåvor från brudens familj
och bars fram till uppvisning - TV, tvättmaskin, sängar, bord - allt!
Kl 8 tystnade musiken och Svayam Prakash trädde in mycket festklädd.
Jag och många andra fick följa med upp på podiet och vara med om
mässandet av två präster, som stegrades när penninggåvor bars fram, med de lägsta först.
I en skål lades några mynt ned, den kläddes med rökelse och brann.
När den brunnit ut lades också sedlar på urnan.
Det var en otrolig känsla att få vara med om detta. Bruden var inte
med, henne skulle vi få se på själva bröllopet två dagar senare.
Efter en timme var det klart. Vi stannade tills musiken började igen
och kördes sedan hem.
Söndag den 24 november:
Madapur->Muzaffarpur->Madapur
Lugn dag. Åkte till marknaden och köpte byxor till Ghislaine,
bangles mm. Hälsade på Bandana, som var på bättringsvägen. Templet.
Måndag den 25 november:
Madapur->AAS byar->Ambara bröllop
Upp tidigt. Skållhett duschvatten. Sachin Kumar (ASS) kom 10:20 i stället
för 9. Efter småstopp till byn Karga med R.M.S. Government High
School. Samma by som 2019. De var överlyckliga att se oss, första
första västerlänningar någonsin - och telefonförbud. Mangoplantering.
Sedan 3 småstopp 1) litet, ointressant och låst Hanuman-tempel
2) bra orkester tvärs över gatan - vi dansade 3) Abes hemby.
Sedan en annan Government School i Bahodupur. 7 ggr så stor och
barnen fattigare, tillbakadragna och lite surmulna. De värmdes
upp mot slutet. Fick te, bananer, äpplen och sötsaker. Ingen
engelskundervisning i skolan.
Ytterligare ett stopp i Abes hemby och 15 minuters väntan för att
Sonali skulle träffa oss en gång till.
Till Bandana, fick lunch, kort vila. Förvirrat sedan, men kördes
till AGYVS kontor och bytte kläder. Men förvirring, 120 personer
kördes i kolonn till bröllopet i Ambara. Tankning, mer förvirring.
Några hade GPS, andra inte, de ringde varandra hela tiden om vägen.
Anlände senare än planerat och hamnade i ett litet rum helt
utan bröllopsstämning.
9:30 skulle vi gå till festlokalen, på lerväg i kolmörker och
fullt av bilar på smal väg. Antog erbjudandet att bli skjutsade
500 meter. Förfärlig bilkö - det tog 45 minuter.
Hamnade på första raden i festlokalen, som inte hade samma
standard som hos AGYVS. Bandad musik i stället för fint band.
Lång väntan på brudens ankomst. När hon till slut kom,
hoppade alla fotografer upp på scenen, så man såg inget. De
var kvar i 30 minuter, sedan fick vi gå upp på scenen och
fotograferas med brudparet, som dock inte var gifta än.
Strax efter midnatt fick vi middag. Bodde i en angränsande
lokal och lade oss 0:30.
Tisdag den 26 november:
Ambara->Bengaluru->Kadur
Man hörde bröllopsmusik hela natten och jag sov knappt alls.
Enligt uppgift skedde giftermålet kl 3-4 under natten. Upp
kl 6, iväg 6:35 med taxi till Patna, passerade nya bron
och till flygplatsen ca 8:10.
Flyget till Bengaluru 11:30-14:00.