Tisdag den 17 september:
Paris->Delhi
Iväg 20 i 8 från Louise, Marcel och Liv i Paris. Tunnelbana 7 och smockfullt pendeltåg
ut till Charles de Gaulles, dit vi kom klockan 9. Otroligt att det inte finns
annat alternativ till flygplatsen så här dags på morgonen!
Rullande gångbana till terminal 2E. Lång promenad till till check-in.
Halvvägs tillbaka (!) lång passkontroll. Tåg till utgång M27, security-kontroll
- och vi hamnade i ett köpcentum, som man nästan stångade sig igenom.
Till slut framme klockan 10, 55 minuter senare. Hann med snabb kaffe-yoghurt.
Mycket bra service på Air France, men för kallt i planet.
+28° klockan 11 på kvällen i Delhi, perfekt. Nya terminalen
helt oigenkännbar, som vilken modern flygplats som helst.
INDIEN
भारत
Hamnade på golvet i ett hörn, "Prayer Room", för att försöka sova - gick inte!
Incheckning klockan 3 till Leh, fick fåtölj att sova i till klockan 5:15.
Onsdag den 18 september:
Delhi->Leh->Alchi
Air India. Enkel vegetarisk frukost. Planet flög mycket lågt, nära bergskammarna
föreföll det. Desto bättre med hänförande Himalaya-utsikt. Snuddade nästan
kullarna vid landningen. Trevlig man övertygade oss ta hans förare.
Lyckades först boka tågbiljetter på militärbasen.
Igenkännande brunaktiga berg med alla möjliga brunskiftningar färger. Ännu vackrare än sist.
Först längs Indusdalen, smala gröntäckta träd nära floden. Annars bara öken.
Alchi
(Ladakh)
Trevligt rum i Alchi, hinkdusch. Vila. Besökte det gamla, intressanta klostret.
Vägen dit randad av försäljare. Många byggnader i klostret med en gammal munk
reciterande. Men var klostret aktivt? Staden höll på att stängas för
turistvintern. Fantastiskt kloster, ja, men inte imponerande stad.
Gick ej att ringa.
Utsökt indiskt middag. Mycket trötta på kvällen - och kallt. Stupade klockan 8.
Torsdag den 19 september:
Alchi->Lamayuru->Rizong->Alchi
Sov som en stock till 3. Ej kallt. Skopdusch med varmvattenhink.
Indiska Didi liftade med oss till Lamayuru. Bergen kröp närmare,
otroligt landskap. Tidvis dålig väg.
Lamayuru strålande vackert beläget.
Flera munkar och mer levande. Modernare
och inte lika imponerande som Alchi inuti, men mycket vackert på utsidan. Fantastisk
utsikt. Föreföll mycket intressantare att bo där. 4000 meter över havet
efter brant stigning.
Vände och åkte tillbaka. Långt uppehåll under asfaltläggning. Körde upp till
Rizong längs brant slingrande väg.
Att se Rizong (från 1921) var som en dröm. I en brant bergsklyfta
bredde det ut sig tvärs över hela klyftan. 40 munkar bodde där,
varav vi såg några. Däremot var insidan inte lika imponerande
som de andra klostren. Mycket få besök - vi var de enda idag.
Kom tillbaka just när solen försvunnit bakom bergen. Var inte lika kalla
som igår, men åt inomhus med tre snattrande indier plus TV. De var ifrån
Hyderabad (mörk) och Mumbai och jobbade med hydroelektriskt projekt.
Ointressant vegetarisk pulao och god curry. I säng 10:40.
Fredag den 20 september:
Alchi->Likir->Phyang->Spituk->Leh
Sov dåligt under natten och det var lite svårt att andas ibland.
Omelett plus yoghurt/curry plus chapati till frukost. Åkte först till
Likir (1088). Högt upp, 4200 möh. Mycket
imponerande på avstånd (dock ej som Rizong). Vackert kloster högt upp
på bergssluttning med milsvid utsikt (inte som Rizong, som doldes helt av
skog i dalgång tills man kom
tätt inpå).
Phyang syntes på långt håll, och det kändes
när man gick, att det var högt upp. Trevliga munkar. Ett rum otroligt fint med
speglande ljus.
Kom just i lunchtid och bjöds på god lunch. Många munkar omkring oss (fanns 50).
Från 1500-talet, men höll på att byggas ut. Fanns by omkring och fält, där munkarna
odlade korn, potatis, grönsaker. Vi hade inte sett sådana odlingar på de andra klostren.
Te utanför Spituk. Gick ej in.
Leh
(Ladakh)
Lehs gator oigenkännliga med bilar överallt. Vimlade av turister och –affärer.
God momo med dålig thukpa.
Ingen internet. Talrika strömavbrott. Kallt på rummet. Dagbok, kröp ner
under filten.
Lördag den 21 september:
Leh
Regn under natten! Lite svårt andas tidvis (högre upp).
Böneutrop 4:40. Sol i rummet.
Paratha plus curd/müsli frukost, gott men alltför mycket.
Ringde Shim, telefonsvarare. Nu hittade vi den del av Leh som vi tycker om.
Ghislaine klippte sig, de ringde "dobi" för oss (tvätteriet
stängt). Gamla kvarteren mycket trevliga. Strålande snöutsikt.
Hittade festivalplatsen, ingen aktivitet. Drack masala chai,
tog idli (utsökt!).
Mötte guiden, fyllde i tillståndsansökningen. Skräddare sydde ihop mina trasiga
byxor. Söta småbarn. Ingen aktivitet på festivalplatsen. På väg ner hittade
vi det verkliga Indien: Såg på och köpte utsökt Ladakhi-chapati.
Satt på bänk och drack chai och njöt av livet omkring oss.
Dag och natts skillnad mot turist-gettot.
Senare chai och en pakora till Robban på första restaurangen.
Vid 7 två chai och vi spelade kort. 8:20 middag på indisk restaurang bredvid,
utsökt dal palak. Fick tillbaka passen, tillstånden klara.
Söndag den 22 september:
Leh
Svårt att somna men inga andningsproblem. Mardröm om sår i handen
som ej läkte. Bra frukost bredvid. Lyckades använda email för första gången.
Gick sedan den mycket branta och sandiga stigen upp till Tsemo Gompa med
vidunderlig utsikt. Ny bilväg var byggd upp. Ned på brant
stenterrass på andra sidan.
Fick skjuts när vi kommit ner på vägen. Utsökt idli/dosa lunch.
Gick senare upp till vårt trevliga lilla kvarter. Inga färska
Ladakh-bröd idag. Köpte skorpor. 2 te - slapp betala!
På bänk bredvid bjöd två indier på smör/salt-te, som Ghislaine
påstod sig tycka om.
Utsökt dal palak/vegetarian kofta på stamstället.
Måndag den 23 september:
Leh->Stok->Stakna->Hemis
Molnigt på morgonen, lite kyligt. Klockan 10 avfärd med Na...(?) till
Stok; gammalt palats. Vackert, utsökta kläder, nu museum.
Vackra berg söder om Indus-dalen på Stakna-vägen, helt olika de vi
vi sett i början. Klostret glad överraskning, ej så ofta omnämnt.
Fint beläget, utsökta salar, trevliga munkar (fanns 40).
Åt god lunch i Karu - grönsaker, curry, dal, ris, chapati - så mycket
man ville ha.
Hemis
(Ladakh)
Brant upp till Hemis, Ladakhs största kloster, byggt 1630, med 300 munkar.
Otroligt fint. I stor sal fanns 40-tal elever som mässade efter läraren med
musikinslag. Stora trummor, cymbaler, snäck-skal, stor luta.
Satt som förhäxade till något som ibland kändes som musik-mässa.
Gick högst upp. Stor bergsklyfta, massor av små hus för munkarna. En man
kallade in oss till ett litet rum märkt "No Entry". Där inne satt
en Guru och mässade religiöst med Gong-slag. Dit kom nog inga grupper!
Smör-te.
Tibetansk/kinesisk middag (fanns inget annat), god.
Ensamma middagsgäster i det fria, ensamma i "Guest House". Vilken känsla
att få bo i en kloster-cell, spartanskt möblerad.
Tisdag den 24 september:
Hemis->Pangong
Cellen mycket varm hela natten. Tidigt uppe, ½7 i det stora
puga (själslig rening)-rummet. Tomt! En munk sa klockan 7.
Placerade oss i det målade, thanka-försedda bönerummet.
Klockan 7 en lut-signaler, 7:15 en till, 10 minuter senare
kom munkarna. Rökelser.
Åt frukost: Omelett eller omelett? Panyana(?) körde tillbaka ner till
Indus, över, och sedan upp, upp, upp. Mycket vackert, träddungar på
ställen med branta brunaktiga berg bredvid. Snöklädda toppar.
Till sist vid passet Chang-La 5360 meter över havet. Ännu ett plus
i kanten för Ghislaine! (Torong-La i Nepal är 5416). Blåsigt, kallt,
te, soppa.
Så ner, ner igen. De sista 30 km var otroligt vackra. Följde slingrande
dalgång mellan höga berg. Även om det inte såg exakt ut som på
Island, fick man en känsla att vara där. Vad som först såg ut som en sjö,
visade sig vara vita småstenar formade som en sjö. Jakar.
Pangong
(Ladakh)
Pangong, sjömålet, sagolikt vackert med molntussar som färgade bergen
än mer, blåaktigt vatten, snötoppar, vackra gulaktiga buskar, stengärdsgårdar.
Sov i litet men mysigt rum i Home Stay. God middag. Kall kväll.
Onsdag den 25 september:
Pangong->Leh
Natten inte kall under det tjocka täcket. Strålande vacker morgon
med skiftningar i bergsfärgerna. Omelett och chapati klockan 8. Iväg 8:45.
Färden hem lika vacker. God lunch på liten mörk restaurang.
Mycket fint bönerum i Thiksey kloster, nästan lika fint som i Hemis.
Men alltför nära turistmagneten Leh. Fint hotell i närheten, fin
restaurang som en del av klostret och massor av turister förstörde lite
stämningen. Mycket vackert beläget, men ej alls som Hemis, Rizong, m fl.
Leh
(Ladakh)
Tog in på mycket bättre hotell (som tyvärr i typisk Indien-stil hade
massor av småfel som ej var lagade. God middag, men jag "tvättade"
plånboken med pengar, adressbok mm.
Torsdag den 26 september:
Leh
Frukost på stamstället. Köpte vykort plus sjal till Ghislaine. Skrev korten
i hotellträdgården, ganska trevligt. Lunch på sydindiska. Fanns ingen idli,
så jag tog dosa och Ghislaine någon konstig soppa.
Gick norrut, snart föga trafik. Sköna gångvägar i skuggan - varmt ute.
Men murar så man såg inte mycket. Hittade ej mitt hotell Rainbow från 2000,
men nya fina turisthotell överallt.
Te nere i indiska kvarteret, ej Ghislaine, magoro - soppan? ALLT stänger för
turisterna, utom något enstaka nytt hotell med centralvärme.
Jag är på internet flera gånger. Hämtar Gobi Paratha till middag
- Ghislaine äter inget.
Fredag den 27 september:
Leh->Delhi->Haridwar
Bananer och kakor till frukost. 6-7 chai, helt gratis - mannen mycket trevlig,
ska till Goa om en vecka när hotellet stänger.
Fin Himalaya-utsikt. Halvdimmorna sänker sig över ett mycket hett Delhi.
Splitter ny tunnelbana till New Delhi tågstation (dyrare än 4 timmars super
express tågresa till Haridwar). Fullt av folk på stationen, men nästan ingen
information. Tåg ½4, 2a klass Seat Car; rätt tråkig och inte
alls som Sleeper Class. Supersnabbt tåg, till Haridwar 1945.
Haridwar
(Uttaranchal)
Gatan utanför stationen myllrar av liv, rickshor och rörelse.
Ricksha till Teerth hotell: fem minuter, rätt lång färd över mycket skumpig,
mörk gata - och får ändå gå fem minuter över bron till blåskinande hotell. Vilken
besvikelse! Smutsigt överallt, massor av insekter på rummet. Otrevliga anställda.
Lördag den 28 september:
Haridwar->Rishikesh
Ljud från gatan och lurar hördes långt före soluppgången. Folk börjar
bada, några också ute i den strida Ganges-strömmen. Det som sovit på gatan rörde
på sig. En apa syntes några balkonger bort och passerade förbi vår balkong
(jag stängde dörren då efter varnande anslag). "Room service" för frukost.
Vandrade omkring vid ghat-et ett tag och köpte två skjortor till mig.
Tog sedan stor ricksha till Rishikesh. Färggrann färd. Männen bakom byttes ut
mot tre tjocka damer. En ganska ung tjej satte sig till höger om mig. Lite
senare klev två unga, snygga tjejer ombord och klämde sig in, en med
svårighet bland de tre tjocka där bak, en mellan mig och tjejen till höger.
Jag satt inklämd bland sju tjejer! Uppenbarligen inga muslimskor.
Fick mycket fint, rent hotell, Inderlok. Goda sydindiska idlis.
Satt rätt länge nere vid lugnt ghat. Bra internet. Middag
på hotellet. Enda middagsgäster.
Söndag den 29 september:
Rishikesh->Uttarkashi
Fick vänta i evighet på "room service breakfast", ej vad vi ville ha.
Till busstationen 8:15, strax efter 8-bussen. Och fick vänta till 10.
Branta stigningar bland trädskogar de första timmarna. Åt två luncher
(Robban), bägge mycket starka, men goda. Amerikan med på bussen.
Landskapet blev vackrare och vackrare med risterrasser (som jag inte kom
ihåg från år 2000). Samtidigt blev vägen sämre med massor av stora gropar.
Regndroppar. På ett ställe fick vi vänta 30 minuter medan en grävskopa
"gjorde ny väg" vid en brant sluttning.
Daniel (som kunder franska) berättade att det hade varit stora ras i området
och att många, många hade mist livet. Vägen bara fortsatte att bli sämre och
sämre med ideliga stopp. Efter 8 timmars färd kom vi fram klockan 6,
flera timmar senare än planerat.
Uttarkashi
(Uttaranchal)
Hotell #1: Sur receptionist, otrevlig restaurang, smutsigt. Konstig
stämning. Bytte till #2, som var bättre på samtliga punkter - och billigare.
God bhaigain bharta till middag.
Trevlig hotellman sade, att vägen till Gangotri var ännu och att ingen
gick/fick gå till Gaumok, Ganges källa. Bestämde oss att skippa Gangotri
och åka till Massori i stället.
Måndag den 30 september:
Uttarkashi->Massori
Regnade under natten, duggregnade på morgonen. Frukost på liten sylta
tvärs över vägen, potatisparatha plus omelett.
En man visade bilder i sin telefon från katastrofen i juni med översvämningar,
jordskred och uppemot 35 000 döda.
Hittade ingen (alltid obekväm på grund av folkpackningen) delad somo,
så tog efter visst betänkande egen taxi till Massori. Allmänt skratt när
chauffören sade att vägen var "very good". Det kändes betryggande att det
var en Ambassador med stora hjul.
Taxin mycket bekvämare än bussen och man såg ännu bättre den fantastiska
utsikten med risfält och terrassodlingar och ännu bättre hur centimeternära
vägen gick den nästan lodräta jorden som vi körde på och som klängde sig fast
mot berget innanför ...
Föraren mycket trevlig och kunde någorlunda engelska med lite
hindi-inslag. Vi lämnade huvudvägen, vägen slingrade sig brant uppåt.
Ännu fler vackra utsikter.
Plötsligt var det stopp. Framför oss en buss, en bil ... fem meter framför
hängde en buss halvvägs över den raserade jordytan! Ingen hade kommit till
skada, men bussen kunde inte röra sig och det var totalstopp.
Lyckligtvis är indierna uppfinningsrika. På andra sidan rasbranten fanns
en taxi på väg i motsatta riktningen, Massori->Uttarkashi. Vi tog oss över
rasbranten och bytte taxi. Tyvärr var den andre föraren inte alls lika trevlig,
men vägen var i stort sett oskadad.
Massori
(Uttaranchal)
Massori en stad med backar överallt, strålande utsikter och massor av turister,
varav stor indisk majoritet.
Tisdag den 1 oktober:
Massori
Regn hela natten, lite dugg på morgonen.
God idli-frukost. Följde "the Mall" gott stycke västerut.
Trafiken var hemsk med bilar, motorcyklar och tutande överallt. Man trodde att man
skulle bli överkörd nästan varje minut. Gick tillbaka. Kyligt, ingen sol.
Palak paneer och "stuffed tomato" (den senare bäst) på bra restaurang
alldeles bredvid.
Gick lite senare i andra riktningen. Taxi upp till toppen av Landour med
mycket fina utsikter, skog kring toppen med många apor - och solen hade till
slut tittat fram.
Tillbaka träffade vi "the leader", trevlig man. Vi sa fin stad men för många
bilar. Simsalabim. Som genom ett trollslag var trafiken borta och huvudgatan
fylld av folk. Säkerligen inte på grund av oss.
God dosa på Madras Café.
Onsdag den 2 oktober:
Massori->Dehradun
Lite sol på morgonen. Idli-frukost. Helgdag, Mahatma Gandhis
födelsedag, posten stängd. Tar 11-bussen ned till Dehradun, molnen tillbaka.
Lång, kurvig väg.
Dehradun
(Uttaranchal)
Stor stad med mycket trafik. Ricksha till Mr Puri. Fint kontor,
mycket modernare. Han lite stel, ställer inte en enda fråga om oss.
Men barn och svärdotter mycket trevliga. God lunch, men känner oss lite
aviga och vet inte riktigt var vi står. Men till slut bekräftas att vi ska
bo där. Jag har tappat 4 paket på hotellet i Rishikesh, men hotellet
hittar ingen av dem.
Promenerar bland bilarna. Internet. Sedan middag efter 9 (vete-idli
med sambar som min egen). Mr. Puri pratar oupphörligen,
mycket om sig själv och är en mycket dålig lyssnare.
Torsdag den 3 oktober:
Dehradun
Kvinna in i rummet, rumsterar om och tänder ljus i ett litet hörn, som
är till för bön - jag är halvklädd och Ghislaine duschar. Första frukost på
rummet (te och kex). Läste. Frukost igen ½10 - dosa, goda sambar
från igår, grönsaker (liten masala dosa).
Fanns läkare i närheten, så tog blodprov. Dödsfall i familjen,
så mor och dotter borta under dagen - ingen lunch - skönt - och ingen tur på
marknaden.
Gick till Clock Tower. Köpte tunika till Ghislaine och tre skjortor till mig
(en kurta indisk stil). I bokhandeln autobiografi av Mahatma Gandhi och vykort.
Lunch - Robban alo muttar och Ghislaine lime soda.
Buss ut till Forest Resert Center och botaniska trädgården - trångt i början,
men Ghislaine fick plats av ung tjej. Grönt, fint, tyst, stora träd. Rika
personers hus, mest läkare. Långt att gå till trädgården, folktomt nästan.
Intressanta träd framför allt. Började småregna. Hittade ricksha tillbaka.
Vila, skrev vykort. Te på litet hak i närheten, jag senare goda
potatisbullar. Köpte kakor som present.
Sen middag igen. Mr. Puri pratar om muslimernas inflytande, eftersom
Hindu-partierna ville vinna röster. 2 miljoner invånare i Dehradun, 100 000
bilar. Själva hade de två bilar och tre motorcyklar.
Fredag den 4 oktober:
Dehradun
Växlade pengar, till posten. Vårt paket vägde fem kilo! Sedan till Reservation
Center vid tågstationen. En timme där gav inget resultat. Richsha till
Tapkeshwar-templet. Lång trappa ned till grottemplet. Vacker plats vid
flod, där hinduer kunde bada. Själva grottan målad i blått och templet
hade ingen likhet alls med Buddhist-kloster!
Molnigt hela dagen. Efter lunch - bara med Mr. Puri, utan barn och
hans hustru i sovrummet - säger han att de ska åka bort i morgon och
vi får bo på hotell.
Desto bättre. Mottagandet har varit mycket kyligt. Dottern
Ritza och svärdottern mycket vänliga första dagen, men är sedan dess
spårlöst borta. Var dödsfallet igår påhittat? Resan i morgon verkar
definitivt så. Är det för att jag är omgift? Definitivt inte
Ritzas påhitt.
Hittar mycket bra hotell i närheten, "Heritage", med stor balkong.
Mycket vänlig hotellman - man känner sig som hemma igen. Middag på
litet hak i närheten. Dehradun ingen charmerande stad, bara bilar och
motorcyklar överallt och ett evig tutande.
Lördag den 5 oktober:
Dehradun->(tåget)
Sol! Frukost på balkongen utanför vårt rum. Onion paratha/bröd & smör.
Gick till marknaden, köpte byxor. Chai. För mycket motorcyklar
och inte mycket grönsaker, det mesta inne i små affärer.
Lunch på hotellet i skuggan i trädgården. Läste.
Till stationen i god tid. Fortfarande inga reserverade platser.
½ timme försenat. Flyttade oss två gånger i tåget för att hitta plats.
Konduktörer kom efter 1½ timme. Då först fick vi egna platser och
3e flytten. Äntligen kunde jag andas lite lugnare.
I Moradabad klockan 8. Ny konduktör säger att våra platser bara gäller dit.
Stor förvirring. En man, som just stigit på, vill ha en reserverad plats
till Lucknow (½3 på morgonen). Ung tjej som pratar perfekt engelska
och hindi, säger "Låt honom inte ta era platser". Mannen sträcker fram
en plånbok med en massa sedlar. Jag ingriper och hindrar honom att ge dem till
konduktören och hävdar att vi har rätt till platserna, eftersom vi
reserverade mycket tidigare. Konduktören ändrar vår reservation till
Lucknow och ger sig iväg utan pengar.
Går och lägger oss strax efter, ca 9.
Söndag den 6 oktober:
(tåget)->Muzaffarpur
Sov mellan ½2 och ½4 (Ghislaine påstod att hon sov hela tiden - orättvist).
Klockan 4 kördes vi bort i Lucknow (tack för förseningen!). Igår hade vi
pratat med en fransyska, som tillsammans med en man tog hand om 13
ungdomar (16-17 år), som skulle arbeta i Bihar. Hon gav oss en låg översäng,
där vi lade oss skavfötters.
Ingen mat, inget te alls på morgonen. Förstaklassvagnen var överfull med folk,
många fetlagda. Nästan alla steg av i Gorakhpur klockan 10 på morgonen.
Halv 12 lyckades jag köpa 2 chai och 2 samosa på stationen.