Roberts oediterade resedagbok från Indien 2011

Torsdag den 3 februari: Stockholm->(i luften)

         Ghislaines ryggsäck 4,9 kg, min 7,9. Det ska räcka för 38 dagar.
         Bra vegetarisk indisk måltid. Istanbul regnmulet och kallt - +8 grader kl 5 och +5 kl 6:30. Samma indiska mat en gång till. Mycket fint plan.

INDIEN भारत

Fredag den 4 februari: (i luften)->Mumbai->(på tåget)

         Anlände 4:15 och hela proceduren tog bara 45 minuter. (Jag sov i princip inte alls) Chai inte av denna världen på flygplatsen. Lite trötta tog vi taxi in till VT Station i centrum. Tågbokningen Tourist-Quota öppnade 8, jag var först och fick de 2 sista platserna till Aluva! Träffade svenska med liten son, reste på mitt sätt.
         Lokaltåget till Lokmanya (35 minuter). Johnny svarade inte. Lite lunch; iväg 11:40. 2 studenter i vår kupé. Vackert landskap efter Mumbai-förorterna. Mycket trött och dåsig hela dagen. Lade oss ½9!

Lördag den 5 februari: (på tåget)->Karumalloor->Aluva

         Helt annat landskap av Kerala-typ, mycket vackert. Och helt annan stämning – fyra unga tjejer med två barn bänkade sig vid oss, vackert klädda. En kunde en del engelska (mycket vacker!). Jag hade sovit som en stock tills Ghislaines drog upp mig. Idlis till frukost. Nästan alla med mobil, som dock sällan ses eller hörs.
         Försökte ringa Johnny igen från Aluvas station, men inget svar. Så taxi ut till Karumalloor. Svårt att hitta (folk lyssnar inte på vad man säger). Ingen där och igenbommat. Granne fram efter ett tag med lapp från Johnny om ”urgent matter”. Hade åkt den andre februari, jag hade ringt honom den förste!!!??? Taxi tillbaka och hotell i Aluva. Dusch! Efter en natt på flyget och en på tåget.
         God masala dosa, men inte den bästa. Mycket trevliga människor, optiker och apotekare.
         Mycket varmt på rummet. Öppnade alla fönster.

Söndag den 6 februari: Aluva->Munnar

         Svårt att somna. Massa oljud utanför, fläkten skrapade och kände mig inte sömnig. Efterhad tystare utomhus – då kom myggen! ½3 en aning mindre varmt – stängde fönstret. Och somnade strax.

Munnar

         Buss till Munnar. Samma hotell som för 11 år sedan, men inte lika trivsamt nu (trevliga ägare, men ansträngde sig mindre för gästerna). Flera fina hotell i närheten, mycket biltrafik.
         Längs gatan träffade vi på två kameler! Följde vägen mot te-museet. För mycket trafik, svängde uppför backe mot alla te-plantagerna. Genast mycket fint kvarter.
         Te-odlingarna lika fina som för 11 år sedan, men ingen som skördade nu (för kallt?). Gick rätt högt upp tills taggiga buskar satte stopp på toppen av en kulle.
         Utsökt middag på bananblad i bästa sydindiska stil. Lite svårt att somna igen – auto-rickshor, stojande människor, etc. Men inga mygg.

Måndag den 7 februari: Munnar

         Lite svalt i rummet, men ej så kallt som fruktat. Goda idlis i litet, trivsamt hak tvär över gatan.
         Med auto-ricksha till Top Station 2200 meter över havet. Såg vilda, jättestora bikupor i träd. Te-plockare. Halvmulet först, mer och mer mot toppen, såg nästan inget. Massor av tebuskar längs vägen. Kyligt blev kallt i rickshan.
         Lunch på samma restaurang, thali. Samma ricksha till utsikt, kaffe och kardemumma-växter (omogna). Nere i backen te-plockning med vidunderlig utsikt. Plockerskorna kom ner med teet, satte det högst på huvudet och iväg. Massor av bilder.
         Bazaren, mest saker för indier. Uttappam-middag på favoritstället. Duschade i varma hinkar. Gatan mycket tystare i kväll.

Tisdag den 8 februari: Munnar->Kottayam->Varkala

         Upp ½7 och hade sovit gott. Hotell-värden sade 5-6 GRADER på morgonen, men det var närmare 15. En restaurang öppen, en sak på menyn: Idli!
         Buss klockan 8 utan fönster (men vindruta). För fönstergluggarna neddragna gardiner, som öppnades med värmen. Färden ned Western Ghats otroligt vacker, te-odlingar överallt i början. Kottayam jättestad. Bytte till tåg via ricksha. God lunch. Passerade risodlingar och mycket vatten.

Varkala

         Till Varkala klockan 6 (en timme försent). Taxi till stranden. Samma hotell som 2004, nu inte lika vackert. Fler flotta hotell och vandrande turister, men inte många på restaurangerna. Doppade fötterna i skönt vatten. Middag (curry) si-så-där. Varmt i rummet – fläkt och många duschar.

Onsdag den 9 februari: Varkala

         Slö morgon. Fet dosa på liten restaurang bredvid. Gick sedan mot fiskebyn. Hela klippvandringen nu avstängd av stora hotell. Väg- och hotellarbete. Många glador. Badade nere vid stranden. Gick till byn när de bräckliga båtarna kom in. Badade. Lunch på Bamboo Palace. Mycket tyskt och mycket dåligt curry. Dosa och kaffe på litet hak. Tvättade.
         Mot solnedgången massor av indier på stranden. Idag karma (var 16e dag). Blommor på bananblad lades ut i sanden och övergavs. Kråkor kom och rev upp allt. Massor av glador ovan. Prästen mässade med män, som sedan baklänges gick ut i havet. Kastade banananordningen baklänges över huvudet och sedan sig själva baklänges under vattnet. Hundratals indier, vi de enda turisterna.
         Mycket dålig avioli på poppis-restaurangen (Ghislaine gillade sin mat).

Torsdag den 10 februari: Varkala

         Frukost klockan 9 – idli, med god chutney men utan sambar.
         Lite senare till turistgettot - klippor på andra sidan. Affärer, restauranger, hotell. Lunch appam nära hotellet. En britt var där fyra månader per år utan att säga ett ord eller någonsin tala med någon, sade ägaren.
         Skrev vykort, läste. Klockan 5 på katakhali-dans med två timmars förberedeler och fantastisk föreställning. Pratade rätt länge med två fransmän.
         Utsökt middag – paprika-curry. Duschade bara tre gånger idag.

Fredag den 11 februari: Varkala

         Frukost på haket bredvid. Badade. Mycket Internet. Lunch på ”gamla” restaurangen, god thali. Ricksha till moskén. Nästan inget kvar av norra fiskebyn, men hotellanläggning där.
         Vid stranden senare. Inte lika många indier nu. Badade. Solnedgång. Hyfsad aloo gobi, Ghislaine förtjust i sin fisk.

Lördag den 12 februari: Varkala->Kanya Kumari

         Dosa-frukost på haket. Ricksha 100 rupees. 4½2 timmars tåg till Kanya Kumari.

Kanya Kumari

         Ricksha 30 rupees. Hotellet bredvid det förra. Ännu fler hotell än sist, något fler turister, men ingen stor förändring. Mängder av indiska turister överallt. Mycket vackert. Vackra båtar på stranden i hamnen.
         Utsökt thali på gamla stället. Eftermiddag längs stranden och fiskebåtarna. Vi med massor av indier tittade på solnedgången. Sedan dosa. Inga fiskebåtar ut i kväll.

Söndag den 13 februari: Kanya Kumari

         Idli ”room service”. ATM. Tågbiljetter 1^a klass. Lunch masala dosa. Juicen är utblandad med vatten. Ut till Vivekanana Rock, lång kö. Blåsigt, stora vågor. Perfekt plats tillbaka för foton! Nej, för de stora vågorna som bryter över och gör mig dyngsur. Alla skratta.
         Nytt bättre rum. Duschar bort saltet från mig och kläder. Hyfsad mat men tvivelaktig hygien på nordindisk restaurang. Långt internet-pass, gott resultat.

Måndag den 14 februari: Kanya Kumari

         Fiskebåtar strömmade in nedanför vår balkong, en del med segel, vi till hamnen. Massor av fisk som all säljs av kvinnor. Männen sover efter nattligt fiske? Min ena skjorta bort i tvätten. Av tre svala skjortor återstår en (en fick en reva), så till skräddaren. God thali-lunch. När värsta hettan lagt sig först till Gandhi-templet, sedan längre bort i fiskebyn. Otroligt mycket skräp vid båtarna, men rent på gatorna. Flera bilder av människor, lovar skicka.
         Åter till resebyrån. Efter 24 timmar biljett Chennai-Guwahati. God palak paneer, otrevlig kypare.
         Det finns inga mygg här.

Tisdag den 15 februari: Kanya Kumari->(på tåget)

         Båtarna fiskar nära Kanya Kumari idag. Pongal. Vandrade längs stranden österut, förbi Vivekanandapuram (där Surains aska ligger) till Vattakkottai. Många nya hus i Kanya Kumari, ända till Vivekanandapuram. Vattakkottai rätt stor by, kyrka, bra hamn. Inbjudna på chai, två kvinnor och tjej. Medelstort hem med klocka, TV, hund, digitalkamera, mobil. Inte många fattiga i området.
         Stor ricksha-buss tillbaka, ca 20 personer. Gamla tidens Indien. 4 rupees. Tåg 5:20 mot Chidambaram – första klass. Men inte många minuter har gott, förrän den uppfällda sovplankan smäller rakt ned på Ghislaines tår. Ont! Oro. Är den bruten? Bestämmer ej stiga ej av där planerat, utan fortsätta till Chennai.

Onsdag den 16 februari: (på tåget)->Chennai->Mahabalipuram

         Anlände 6:45. Rullstol, ambulans, till Railway Hospital, rent. Röntgen, liten fraktur bara. Ambulans till större sjukhus, ej lika rent. Bår (fanns ingen rullstol)! Flera röntgenbilder, förtroendeingivande läkare. Samma resultat. Ambulans till tågstatioonen. Ghislaine fick gå igen. Kostnad: Allt gratis!
         Lunch. Fanns ingen taxi, 2 timmars ricksha till Mahabalipuram.

Mahabalipuram

         Mycket trevligare än Varkala. Förtjusande hotell.
         Två indier kände igen mig på gatan – hade träffat mig på Ammas Ashram i Kerala år 2000! Bara turistrestauranger i området. Ghislaines tomat-curry berg av rött ris. Mygg på rummet.

Torsdag den 17 februari: Mahabalipuram

         Omelett och jättekaffe på stranderestaurangen. Via skomakare och skräddare och två skjortor till Robert till stora basrelief-templet. Imponerande. Sötad apelsinjos. God idli och vada. Modernt sydindiskt tempel och stor tank. Ricksha tillbaka.
         Lugn eftermiddag. Kingfisher [indiskt öl]. Stranden senare. Vackra båtar, stora vågor, indier i havet, vackert ljus. Internet. Hos Amma-indierna. Kasmirer, bott 19 år i Mahabalipuram. Köpte två (!) mattor av dem. God indisk middag på turistrestaurang.
         Konstiga myggor här. De blir inte aktiva förrän flera timmar efter solnedgången.

Fredag den 18 februari: Mahabalipuram->Guwahati

         Festival i stan idag – massa människor på stranden, musik på olika ställen. Iväg tidigt. Ricksha till busstationen (där det idag inte finns några bussar). Idli. Taxi till flygplatsen. Proper men utan charm och matställen. Indgo 13:25 - 40 minuter försenad. Mellanlandar i Kolkata.

Guwahati

         Mörknar en timme tidigare här. Framme 19:00. Dyr buss till centrum. Inga hotellrum lediga! Tar till slut dåligt rum till fantasipris.

Lördag den 19 februari: Guwahati

         Cykelricksha till Brahmaputra. Fattiga bor i långa rader längs järnvägen. Floden stor och bred, ändå stora torrlagda områden med stora båtar på land. VP-besök (vicepresidenten) idag. Massor av poliser överallt. Elefant på gatan.
         Till Tourist Lodge – för att vänta på Leif. Slutligen dök han upp, då hade vi hunnit äta lunch och ta in på hotellet (sista rummet!).
         Köper tågbiljetter, Leif masala dosa, ATM. Middag på hotellet, öl på baren.

Söndag den 20 februari: Guwahati-Barpeta Road->Mathanguri

         Upp 6:15. 7:35-tåget en timme försenat. Hann med idli. Risodlingar. Till Barpeta Road 11:10. Sig likt, men fler bilar. Cykelricksha till Manas Field Director. Aningen surmulen man gav oss bara tillstånd för två dagar, ”fully booked”. God thali-lunch. Minibuss ut till Bansbari först - 17 personer i. Ingen bro.